Januari 2013

21 Januari 2013 startade min resa som student på röda korset högskola. Det var en spännande tid som startade och jag längtade med spänning på dem olika kurserna som skulle starta.
Första veckan mins jag som väldigt lugn med upprop och inskrivning.  Vecka två startade utbildningen på riktigt, phu vilket tempo. Jag hade inställningen att utbildningen skulle bli tuff, men shit vad tuff den va! Samtidigt som allt var så nytt, sättet att skriva sättet att lägga upp sin studieplan samt det extremt snabba tempot. första hemtentan var ett faktum, jag var ute i god till och var klar  två veckor innan deadline för att kommande veckor kunna bearbeta mina texter. Dessa två hemtentor lämnades in och kom dessvärre tillbaka som så många gånger förr.. underkända,
Med det tempo som var i skolan blev redan den stora pressen ännu större. Samtidigt som jag skrev om mina arbeten började den nya kursen och dess inlämningsuppgifter, grupparbeten, samt salstentamen. På ett sätt var jag van att ha min skolgång men på detta sätt med högskolans tempo samt svårighetsgrad blev det genast extremt jobbigt. Jag halkade efter och kom inte riktigt tillbaka, hade alltid något som jag släpad efter med, min räddning blev att fokusera och bita ihop.

I mars får jag och min man veta att vi väntar en liten bebis som är beräknad att komma till världen i november. Nu tänker nog ni, smart planerat nyligen inkommen på högskola, och redan från start ett saftigt underläge och nu en bebis mitt i allt. Jag kan bara svara yes det stämmer ni läser rätt och ja han var planerad in i minsta detalj, nu i efter hand var han det bästa som kunde hända mig (oss) och han är även den bästa motiveringen för mina studier!

Detta var en underbar nyhet som vi blev väldigt glada över. Våran plan från början var att jag skulle gå kvar i min dåvarande klass och fullfölja min utbildning samtidigt som vi blev föräldrar. Denna plan fungerade inte så bra, jag blev sjuk i slutet på graviditeten, havandeskapsförgiftning och istället för att gå ut på praktik så fick vi åka till Karolinska Sjukhuset för kontroller, inläggning samt igångsättning. I detta ögonblick tänkte jag inte ett dugg på min utbildning utan på min son och hans välmående, det var min enda prioritering. Den 12 November 2013 föddes våran älskade son, ingenting slår den känslan att få bli mamma. Att känna den där lyckan som jag tror bara en förälder kan känna till sitt barn, den är magiskt.

Mina studier lades på is och togs upp i oktober -14, min mammaledighet var behövlig jag lärde känna mig själv på ett sätt jag inte gjorde innan. Jag fick även ett perspektiv på saker och ting, ex att studietiden ger en begränsning för min del rent ekonomiskt då jag inte kan jobba 100% och plugga 100%.  med tanke på min inlärningshastighet. därför gäller det att ge 150% i skolan, för familjens skull.


Med mitt nya tankesätt och en exakt planering in i minsta detalj har tiden i skolan efter min sons födelse blivit mer än lyckad för min del.

Min planering inför en ny kurs
- skriva ut alla uppgifter 
- skriva in alla lektioner, seminarium/uppgifter i almanackan
- innan varje föreläsning läsa på föreläsningsmaterialet eller kapitlen i boken
- efter varje föreläsning ren skriva anteckningarna från dagens genomgång samt komplettera med information från kurslitteraturen
-gå igenom målen för kursen
- läsa all läsanvisning om det finns för denna kurs
- gå igenom instuderingsfrågorna
- tre veckor innan avslutande tentamen, gör jag egna instuderingsfrågor samt ber V förhöra mig på mina anteckningar/frågor.

En bidragande anledning till att mina studieresultat är så bra är min fantastiska man som alltid ställer upp och förhör, rättar mina arbeten, läser igenom artiklar som oftast är på engelska. Jag är väldigt välsignad som har denna underbara människa vid min sida, som min livskamrat och pappa till min son <3

Sedan min skolstart i oktober 2014 har jag inte skrivit om en enda tentamen, jag har istället fått väl godkänt på nästan alla mina arbeten/prov.

känslan är obeskrivlig!