måndag 23 januari 2017

2008 och 2017

Hej på er,
Måste börja med och säga tack till alla lyckönskningar både till examen och bebis, tack snälla det värmer :) Jag är nog inte riktigt med på att det faktiskt är på riktigt, att jag idag är sjuksköterska förvisso arbetar jag inte som det och tror att det blir mer påtagligt när jag kommer ut i arbetslivet.

Mina kursare som börjar arbeta får jag kontinuerliga uppdateringar ifrån, så kul att följa dem. Det ger även mig verktyg och idéer om vad som komma ska samt hur jag förbereder mig maximalt inför mitt nya yrke.

Jag fick även förfrågan att hoppa på en vidareutbildning som drar igång nu nästa vecka. Det va IVA-utb på halfart vilket menas 50% studier under två år. Jag måste erkänna att jag var/är super sugen... Men med en nyfödd och en 3 åring hemma + en make som studerar 150% inser jag att den ekvationen inte kommer går ihop. Jag är nyss fyllda 27 och har grunden som allmän sköterska, jag hinner med vidareutbildning på sikt, båda mina två ;)

En rolig sak som jag hittade idag är min undersköterska brosch som jag fick 2008 efter att ha gått tre år på omvårdnadsgymnasiet. Att lägga den bredvid min Sjuksköterske brosch gav mig ett lyckorus, jag gjorde det! det är 9 års skillnad mellan broscherna. Dem symboliserar något fint tycker jag, Undersköterskan och sjuksköterskan arbetar i team kring patienten och har båda sitt unika område som dem arbetar utifrån som tillsammans ger pt bra förutsättningar för en säker och trygg vård. Att jag har utbildning i både kategorierna tror jag är en stor fördel, jag förstår belastningen arbetsuppgifterna helheten av bådas arbete och roll vilket jag hoppas kommer gynna arbetet kring omvårdnaden.


Fina var och en på sitt unika sätt! 





måndag 16 januari 2017

Leg Sjuksköterska.

Hej alla,
idag är det en Sjuksköterska som skriver detta inlägg! det är lite coolt att kunna säga så. Vem trodde de för 10 år sedan, jag vet att jag trodde de men inte många med mig.. Det är många olika komponenter som har tagit mig ditt jag är idag. Först är det mina föräldrar, Mamma och pappa som har "krigat" för mig under hela min skoltid med olika skolor och lärare som i perioder var otroligt opedagogiska och oprofessionella . Min målmedvetenhet, min dröm, min önskan om att kunna finnas till för människor på ett annat sett än som undersköterska. Sjuksköterske yrket har fler grenar och ett bredare arbetsfält än usk.

I nutid är det min stötande och förstående man som gett mig chansen att fullfölja denna utbildning. Han har tragglat läkemedelsberäkning, förhört mig på anatomi tentan inkluderat alla latinska skelett och muskeldelar vilket kurs vart pappaledig 10 månader, den ekonomiska biten och mycket mer. Maken har vart mitt största och bästa stöd genom utb tillsammans med sonen som kom i slutet av min termin 2. Vi har tillsammans förtjänat denna utmärkelse och den otroligt härliga känslan som växer inuti.

Fredag den 13: Den dagen jag blev Sjuksköterska, för mig va det en av mina bästa dagar. Min sons födelse kommer självklart på första plats men sedan kommer denna dag. Jag och mina sjuksköterske kollegor träffades i 08:30 i Eleonora Hedvigs Kyrkan i Stockholm där ceremonin hölls. Vi i VK14 fotograferades och sedan öppnades dörrarna för alla nära och kära 09:30. Utdelning av examensbevis och brosch startade 10:15 följt av sång och tal. Efter utdelning till behöriga studenter avslutades ceremonin som var super häftig och jag åkte hem för att ta emot mina gäster. Hela dagen var super mysig. Vetskapen om att jag har en fin utbildning som jag så länge önskat mig + en fantastisk familj som växer, man kan inte önska sig så mycket mer. Jag kommer att få två Röda korset bebisar vilket känns extra roligt.

Nu ska jag njuta av att bara vara Sara, mamma och fru, jag kommer dessa veckor som är kvar till beräknad förlossning vara hemma och bara vara och förbereda mig på att bli tvåbarnsmamma.

Här kommer bilder från min stora dag


Här får jag ta emot mitt examensbevis.



Jag är färdig, nu väntar jag på min legitimation som jag ansökt om av Socialstyrelsen


Detta är inte en lånad bild, utan denna brosch är jag stolt ägare av och den ligger på byrån i vårt sovrum. Lyckan och stoltheten som jag känner när jag ser/bär denna är otroligt stark. Är så tacksam för att denna chans blev möjlighet. 

STORT tack till alla som stöttat och bidragit till min resa! Jag är en Röda kors Sjuksköterska. 




torsdag 5 januari 2017

En vecka och en dag

Idag är det 8 dagar kvar tills dagen är här, nu börjar jag få en känsla av vad som komma ska. Nervositeten för ceremonin i kyrkan kryper sig närmre. Det ska bli skönt att avsluta detta kapitel i livet, och påbörja nästa men lite tomt kommer det självklart bli. Jag kommer att vara hemma tills vi får tillökning i Mars. Det känns skönt att kunna varva ner ordentligt och njuta av tiden med sonen och planera inför att bli tvåbarnsmamma.

Förberedelserna inför den 13 är i sin ordning, maten är planerad och inhandlad och några roliga saker är beställda. Det kommer att vara en bjudning hemma hos oss för de närmsta släkt och vännerna. Vilket känns lagom och trevligt.

Den kommande veckan består av några dagar i skolan, iordningställande hemma och fix. Kläderna inför fredagen är klara det enda som saknas är skor till mig.. Vet inte riktigt vad jag ska ha på fötterna. Något lär jag ha, kan bli lite kallt annars.






Trevlig Helg på er 

Sara Wolff

Sara Wolff
Dyslektiker, mamma, fru och snart sjuksköterska