Måste börja med och säga tack till alla lyckönskningar både till examen och bebis, tack snälla det värmer :) Jag är nog inte riktigt med på att det faktiskt är på riktigt, att jag idag är sjuksköterska förvisso arbetar jag inte som det och tror att det blir mer påtagligt när jag kommer ut i arbetslivet.
Mina kursare som börjar arbeta får jag kontinuerliga uppdateringar ifrån, så kul att följa dem. Det ger även mig verktyg och idéer om vad som komma ska samt hur jag förbereder mig maximalt inför mitt nya yrke.
Jag fick även förfrågan att hoppa på en vidareutbildning som drar igång nu nästa vecka. Det va IVA-utb på halfart vilket menas 50% studier under två år. Jag måste erkänna att jag var/är super sugen... Men med en nyfödd och en 3 åring hemma + en make som studerar 150% inser jag att den ekvationen inte kommer går ihop. Jag är nyss fyllda 27 och har grunden som allmän sköterska, jag hinner med vidareutbildning på sikt, båda mina två ;)
En rolig sak som jag hittade idag är min undersköterska brosch som jag fick 2008 efter att ha gått tre år på omvårdnadsgymnasiet. Att lägga den bredvid min Sjuksköterske brosch gav mig ett lyckorus, jag gjorde det! det är 9 års skillnad mellan broscherna. Dem symboliserar något fint tycker jag, Undersköterskan och sjuksköterskan arbetar i team kring patienten och har båda sitt unika område som dem arbetar utifrån som tillsammans ger pt bra förutsättningar för en säker och trygg vård. Att jag har utbildning i både kategorierna tror jag är en stor fördel, jag förstår belastningen arbetsuppgifterna helheten av bådas arbete och roll vilket jag hoppas kommer gynna arbetet kring omvårdnaden.
Fina var och en på sitt unika sätt!